Jag har blivit frågad om tips gällande utrustning för längre vandringar eller lättare bestigningar. Här är en lista som jag brukar ge som exempel till mina expeditionsdeltagare. Jag börjar med kläder (ja, det är jag på bilden - ett par veckors self-sufficient bestigning till 5642 möh, inkl skidor).
Först ett par ord om ytterkläder. En skaljacka och en skalbyxa som är vatten- och vindavstötande behövs för att kunna klara av allt väder utan att det påverkar prestationen eller expeditionsplanerna. Det är en enkel ekvation: om dina kläder blir blöta kommer fukten leda bort värme från din hud, och du kommer börja frysa. Vind förvärrar läget. Ofta finns det inga varma och torra ställen att gå till för att torka sig, vilket betyder att om du har blivit blöt en gång så kommer du förbli det för resten av turen. Blöta kläder ger skavsår, och blir hårda och ännu mer obekväma vid minusgrader. Satsa gärna på kvalitets-skalkläder som andas och är ordentligt vattenavstötande.
 |
| Skaljacka, här på en brant stig i Lofoten, norra Norge |
Ett förstärkningsplagg i form av ylletröja (eller i varmare väderlek fleecetröja) bör också följa med. Ull är generellt att föredra framför fleece. Försvarets ylletröjor är guld värda, och är ett mer ekonomiskt val än kommersiella märken.
För turer i kallare klimat och högre höjder, eller för aktiviteter som kräver en hel del väntan tex isklättring, ska du ta med en dunjacka. Jag brukar säga till mina expeditionsmedlemmar att ta den varmaste de hittar, och inte försöka spara pengar genom att ta med billiga syntetjackor. Generellt är riktiga dunjackor mycket dyra, men det går att fynda – jag hittade min Marmot-jacka på norska motsvarigheten till Blocket för 250 kronor, i sportbutik hade jag fått betala ca 20 gånger mer. De går ibland även att hyra.
 |
| Dunjacka i kombination med skaljacka. Mer om äventyret: iscamping 2016 |
För aktiviteter i temperaturer som kan komma upp mot 20 till 30+C brukar jag ha på mig en tunn t-shirt i syntet underst, så jag kan justera lager ner till det sista. Viktigt är att skydda armarna och nacken, så det gäller att antingen ha skaljackan ovanpå, eller använda mycket solkräm. Det sunda förnuftet rekommenderar en ljus långärmad tröja i syntetmaterial, som skyddar mot UV samtidigt som den inte värmer för mycket. Det är ju bara amatörer som kör linne, t-shirt eller bar överkropp – eller de med machofasoner, inklusive undertecknad ;) Uppe på höga höjder är solen för stark, den sliter på huden, torkar ut, gör en trött utan att en märker det i början. Brännskadorna kan bli omfattande. Samma gäller på sjön. På Elbrus tex var armlängden på överkroppsplagget ett rätt så exakt tecken på erfarenhetsnivån. De som spatserade runt med bar överkropp var de som kom ner nästan genast.
Tillbaka till värmen. När det kommer till handskar brukar jag alltid ta med mig tunna liner-handskar, och ett tjockare par. Handskarna ska vara anpassade efter aktiviteten. Mina favoriter är vantar med läder på utsidan och en löstagbar ylle-lining. Funkar för arktisk segling, slalomskidor, och mycket annat, bl.a att få upp värmen mellan aktiviteterna. I övrigt så äger jag vanliga seglingshandskar, skidhandskar, militära handskar, och mycket annat, anpassat till aktiviteten.
 |
| Segling från norra Norge till Svalbard. Snöstorm vid horisonten. Sura linor, nära nollgradigt. Det hade inte gått utan de tjocka och robusta handskarna. |
Sockor: Jag brukar köra en tunnare socka och en extratjock yllestrumpa. Den tunnare sockan ska helst vara i ylle också. Skorna bör vara tillräckligt stora för att tillåta ett lager av luft emellan. Annars komprimeras den tjocka yllestrumpan och ger ingen värme. Detta anpassas så klart till lättare sommaräventyr. Det finns sockor i ylleblandning som faktiskt kyler ner fötterna. Två par är att föredra eftersom det minskar risken för skoskav. Testa dig fram. Seal skins är guld för vissa aktiviteter, dock inte lättare vandring.
På huvudet: på kallare äventyr har jag antingen en vanlig yllemössa från Svalbard, eller extravarma Goretex-förstärkta Extremities-mössa med öron och skärm som går att fälla ner. Den brukar bli för varm för de flesta aktiviteter som innebär rörelse, men är perfekt för stilla vakter på arktiska överseglingar i mycket kall vind. På sommaren är det keps som gäller. Jag brukar rekommendera det varmt till alla som ska ut! Keps skyddar ansiktet från solen, skyddar även huvudet från värme, men blir det för kallt så ger den extravärme istället. Skydd mot regn ingår; ansiktet blir skyddat i det fallet också. Har jag sidosol vinklar jag bara kepsen, istället för att behöva kisa eller riskera huvudvärk (eller märkliga ensidessolbrännor). Solglasögon med UV-skydd är ett måste på alla turer, oavsett om det är fjäll eller sjö som gäller.
Jag brukar ha med en eller två tunna buffar, och en tjock extravarm. De tunna brukar räcka, men eftersom jag ofta drar dem över munnen och näsan i kallt väder så blir de ofräscha efter några dagar, och det är skönt att ha en extra buff medan den andra tvättas eller torkas. De fungerar även som värmeförstärkning under en kepa, som handledsvärmare, en lätt mössa, ett snabbförband eller ett kaffefilter… Den varma tar jag endast fram i extrema fall, då det blir snabbt för varmt om jag rör på mig. Jag äger minst 4-5 olika balaklavor, men dessvärre går de inte riktigt att kombinera med solglasögon då glasen immar igen. Jag använder balaklava mest när jag sover, när resten av kroppen är inne i sovsäcken men mycket värme riskerar att förloras genom huvudet och ansiktet.
 |
| Av alla balaklavor jag äger är dett endast två exempel. Roligt, praktiskt, och mycket snyggt plagg! |
Underkläder: syntet (sommar) eller ylle (vinter), aldrig i bomull. Bomull drar åt sig all fukt, med skavsår som följd. Personligen använder jag endast ylleunderkläder på bestigningsdagen, när jag vet att det kommer bli väldigt kallt på natten. Jag äger nämligen inte så många par eftersom de brukar kosta en slant. Tidigare gjorde jag misstaget att ta med mig för mycket underkläder och strumpor upp på berg, nu är jag ganska restriktiv.
Trekking-byxor: jag är ingen stor fan av byxor som kan göras om till shorts. Jag anser inte att shorts är ett praktiskt plagg för äventyr. När du tex vandrar vill du skydda hela nederdelen av benet, det är där det ofta uppkommer skador pga vassa stenar, is, stegjärn, giftiga växter, insekter, annat aggressivt som lever nära marken, eller om du tex snubblar och får skrapsår i gruset. Tycker du att det är för varmt, och känner att du struntar i skaderisken, går det alltid att rulla upp brallorna en bit. Om det är en varm tur du planerar, ta helt enkelt tunnare vandringsbyxor! Är det däremot i Skandinavien du ska vandra, så rekommenderas ordentliga robusta brallor. Det kan bli kallt när som helst. Även i augusti kan det börja snöa på de mest populära rutterna i norra Sverige. Antingen så tar du med byxorna i vandringssäcken (och får sämre tyngdpunkt, samt en ovälkommen paus när du måste stanna till när det regnar och blåser och ta av dig både skor och byxor för att byta om…) – eller så har du dem på dig direkt och vänjer dig. De flesta kvalitetsbyxor för vandring har fickor och ventilationsöppningar som kan öppnas för att svalka ner lite. Ett tips är också att öppna gylfen när du går, ger perfekt ventilation och är lätt att reglera.
 |
| Uppkavlade byxor med öppningsbara sidor. Svalkande i varma arktiska solen på Lofoten, men så fort regn och vind rullar in så är byxorna väderavvisande på fem röda. På bilden: Lena Padukova, Svolvær, Lofoten, Norge |
Vilka kängor ska du välja? Det här förtjänar en egen post, men generellt sett så ska de först och främst vara bekväma – inga andra egenskaper spelar roll om inte kängorna är trevliga att gå i. För fjällvandring är det viktigt att de är höga, dvs går över anklarna. Att de är vattentäta är också viktigt. Jag brukar föredra kängor med rätt så hård sula, och inbyggt tåskydd (i plast så klart; metall skulle orsaka förfrysta tår). Obs: testa alltid ut dina kängor på ett flertal kortare och lite längre turer med packning, innan du beger dig på långa äventyr! De som ger sig ut på en flerdagars vandringstur i nya kängor som de inte har gått in, kommer aldrig fram. Jag har dessvärre sett för många exempel på det - det är ett givet sätt att misslyckas med hela resan.
När vi ändå är inne på skor: ta med lätta och bekväma inneskor för kvällshäng. Foppatofflor är perfekta – lätta att ta med sig, lätta att ta på sig, tillåter att foten får luft, och går att kombinera med tjocka strumpor. Flipflops kan vara ännu lättare att ta med sig, men se till att du kan använda dem med tjocka strumpor. Fästs något i utrymmet mellan tårna så går de bort, välj något annat istället. Det kan verka som en onödig grej - men efter en hel dag i kängor så kommer dina fötter behöva vila, och kommer att tacka dig genom att återhämta sig lagom till nästa dags vandring.
Sammanfattning, packlista kläder - tillsammans med ca vikt.
Skaljacka, vatten- och vindtålig - 500 gr
Skalbyxa, vatten- och vindtålig - 550 gr
Underställströja, merinoull - 150 gr
Underställsbyxa, merinoull - 150 gr
Varm tröja i ylle/fleece - 350 gr
För kallare temperaturer: dunjacka - 600 gr
För varma temperaturer: tunt ljust långärmat t-shirt i syntet, med UV-skydd - 150 gr
Liner-handskar + varma handskar + aktivitetshandskar - 25 + 120 + 75 gr
Buff (eventuellt flera stycken) - 50 gr
Balaklava för kallare klimat - 80 gr
Yllemössa - 90 gr
Keps - 75 gr
Solglasögon - 85 gr (upp till var och en om fodral ska med eller inte)
Strumpor och underkläder i syntet eller ylle - beror på resans längd, tex 100 gr
Tjocka strumpor i ylle - 50 gr
Robust vandringsbyxa med fickor och ventilationsöppningar - 400 gr
Kängor - 700 gr
Inneskor - 50 gr