Livräddningsutrustning under brandmansövning |
Som några av er vet, så har jag sedan december 2019 förstärkt den lokala räddningsstationen i egenskap av praktikant. Stationen har saknat brandmän och varit i behov av fler folk under en längre period. Vanligtvis ska en styrka bestå av 5 personer - nu har de fått gå ner till 4, och ibland till 3. Det är ju mycket mindre säkert att vara så få när de ryckt ut på bränder och olycksplatser, även om det kommer förstärkning från andra stationer vid större larm. De har länge försökt rekrytera nya förmågor, men det är svårt att hitta någon som bor/jobbar inom 5 minuter från brandstationen, faktiskt vill jobba som brandman inklusive ha jour, och klarar av de fysiska testerna. Sedan ska folk även ha tid och möjlighet att få utbildning.
Under tiden som praktikant har jag varit med på skarpa larm i mån av plats och tid, och deltagit i övningarna som varit både på stationen och på Guttasjön (stora övningsfältet som används av hela lokala förbundet). Övningarna har handlat om allt från sotbrand, kemikalieolyckor och skogsbrand till sjöräddning. De veckorna jag har kunnat så har jag också varit med på materialvården, vilket har varit enormt lärorikt.
Övning i klippteknik vid trafikolycka. Från vanlig bil till en cabriolet... |
Mitt första larm var för ett år sedan, under en vinterstorm. En villa stod i brand, träd hade fallit över vägen... Så fort vi var klara med det så åkte vi på nästa larm, och höll på precis hela natten. Det har absolut inte avskräckt, snarare visat hur beroendeframkallande det kan vara. Jag har varit med på villabränder och trafikolyckor, och lite allt möjligt däremellan. Inklusive automatlarm när det bakades pepparkakor på en skola (vi fick tyvärr inte smaka).
Att vara praktikant har varit riktigt soft, eftersom jag kunnat välja när jag ska ta jour. Jag har under tiden kunnat träna, klättra, vara iväg på några äventyrsresor, och även jobbat på kommunen med IT och projektledning. Under sommaren förstärkte jag även kommunens krisstab, gott att kunna bidra till samhället även på det sättet. Var jag upptagen så tog jag helt enkelt inga larm. Men jag kan inte heller springa runt i orange ställ för evigt, och jag ville gärna bidra till bemanningen på ett bättre sätt. Så jag ansökte om att bli ordinarie. Nu är det s.k. brandman RIB som gäller, alltså Räddningstjänstpersonal I Beredskap. Vi har ju en deltidsstation, så det är ingen som jobbar här på heltid. Hur funkar det då med RIB?
Några timmars insats vid en skogsbrand i somras |
På landet är det inte massa larm som går hela tiden, så det är inte lönt att ha folk som sitter och kuckelurar på stationen på heltid. Istället har man folk i beredskap. Det är folk som håller på med sina jobb precis som vanligt - men om larmet går så måste de infinna sig på stationen inom 5 minuter, för att rycka ut. Du får en liten slant för jourtiden, och ersättning om det blir utryckning. Här gäller att alla måste skriva upp sig på minst 168 timmar jour i månaden. För vissa kanske funkar nätterna bäst, andra tar hellre jour dagtid. Alla som jobbar som brandman RIB är utbildade, och de som inte har C-körkort när de börjar förväntas ta det inom 1-2 år och kunna bidra som brandbilschafför. Brandman RIB kallas också för deltidsbrandman... men benämningen är lite förvillande, eftersom vi inte går ner till deltid på våra ordinarie jobb, utan bara lägger till extra jour utöver det.
Övning: rökdykning varmrök |
I de stora städerna finns det heltidsstationer, där all personal jobbar på plats, heltid, i skift. De har istället 1,5 minuter på sig att börja rulla. Men det kräver en mer omfattande utbildning, med två års studier, och det är inte riktigt aktuellt för mig. Inte heller att jobba heltid som brandman - jag är rätt nöjd med det jag gör till vardags nu, och vill inte ändra på det.
Att då och då ha jour passar däremot perfekt. Nu i Corona-tider blir det väldigt begränsat med äventyrsresor, och det här är det ultimata sättet att få mitt adrenalinbehov någorlunda tillfredsställt. Dessutom så saknar jag att jobba med att hjälpa människor omedelbart - oavsett om det är genom att guida och coacha dem till sina mål, eller att jobba hands-on med välgörenhet som jag har gjort under en lång tid. Nu får jag göra skillnad igen.
För att bli brandman RIB (dvs deltidsbrandman) så gäller det att ta kontakt med den lokala deltidsstationen. Du måste bo och/eller jobba inom 5 minuter från stationen. Efter att du har anmält dig får du göra rullbandstestet, för att se om du lever upp till grundläggande fysiska kraven. Vid avklarad rullbandstest blir du inbjuden till övningsområdet, där du får utföra flera andra tester. Det kan vara styrketester, hinderbanor, tester för att kolla av om du klarar av att hantera verktyg, höghöjdstester och kaustrofobikontroll. Du utför även simtester, inklusive dyk och räddning/bärgning av docka. Sedan ska du även genomgå en personlig intervju som avgör lämpligheten.
Luftpaket och masker i travar på övningsområdet Guttasjön |
Om allt detta går bra så ska du även genomgå ett hälsoprov. Det innebär bl.a synkontroll, hörselkontroll, blod- och urintester, samt vilo- och arbets-EKG. Det innebär att du får sätta dig på en motionscykel och trampa allt du kan, medans motståndet stiger, tills du inte orkar längre (eller kolar av, men då blir det svårt att bli anställd). Efter det så gäller det bara att vänta på svar - det kan ta flera veckor innan proven blir klara. Om allt har gått bra så signerar du anställningskontraktet, och börjar med utbildningarna. Först ut är 4 veckors preparandkurs. Sedan följer flera andra kurser. Saknar du C-kort sedan tidigare så börjar du plugga och övningsköra.
Med andra ord så är det inte något som sker över en natt. För min egen del så har jag sett till att träna inför det hela, för att förbättra möjligheterna. Alla tester är likadana oavsett kön, längd, vikt och ålder - de justeras inte utifrån vem du är, förutom då rullbandstestet som går lite långsammare ju äldre du blir. Att klara rullbandstestet var en kick. Varje avklarat test därefter var en kick det med, och väntan på anställningskontraktet har varit full av spänning. Chefen på den lokala stationen, Malin, gav mig stöd och pepp från första början, vilket var oerhört skönt - och till slut blev avgörande. Hon är en grym förebild.
Under träning - passar på att göra plankan iförd luftpaket |
Jag gjorde dessa tester nu i höstas, och nu i slutet av december 2020 så har jag äntligen fått svar - jag var välkommen som anställd på brandstationen. Utbildningen börjar den 18/1 2021, så jag kommer vara lite upptagen framöver, och från och med slutet av februari så kommer jag äntligen kunna ha jour som ordinarie. Med tanke på att pandemin fortsätter så känns det helt rätt att ta det nu, när jag inte kan resa bort som vanligt och inte heller vet hur det kommer bli i framtiden. Eftersom Coronasituationen blev mer permanent än vi först hoppades på, så är det också ganska skönt att ha en permanent position hos Rddningstjänsten och kunna bidra till ett bättre samhälle.
Äntligen! |
Om du vill testa rullbandstestet på ditt lokala gym, så kan du använda rullbandet. Ta på dig en ryggsäck med 20 kilo vikt, och full räddningsuniform inklusive hjälm. Om du inte har det så kan du simulera det med dubbla byxor, tröja, hjälm och en extra luvtröja som du stänger hela vägen upp och drar över hjälmen. Sedan ställer du in lutningen. Det brukar gå att justera lutningen till max 15%, det motsvarar ca 9 grader. Du ska alltså gå i totalt 8 minuter, och ändra lutningen allt eftersom.
Den första minuten ska du gå i 4% lutning, sedan en minut i 7% lutning. Detta betraktas som uppvärmning, men är obligatoriskt. Sedan knatar du på i 14% lutning (ca 8 grader), i 6 minuter. Hur snabbt du måste gå bestäms av hur gammal du är. Om du är under 30 år ska du kunna klara av att gå i 5,6 km/h. 30-34-åringar går i 5,4 km/h, 35-39-åringar i 5,2 km/h, 40-44-åringar i 5,0 km/h, 45-50-åringar i 4,8 km/h. Efter att ha fyllt 50 så gäller 4,5 km/h. Det är ofta värmeutveckligen som sker i en isolerande brandmansuniform med uppdragen luva som kommer som en chock för folk - vi är ju annars vana vid att justera kläder efter ansträngningen. Sedan är det en fråga om starka ben, bra kondis och ett pannben.
Om du inte orkar ta på dig er extra kläder så kan du helt enkelt testa att gå i 5,6 km/h och lutning på 14% i 8 minuter. Gärna med en ryggsäck på 20 kg. Det kanske låter väldigt lätt, men är förvånansvärt bra träning.
Så här ser det ut på testet! |
För att se om du klarar av simtesterna för deltidsbrandman så ska du se till att du kan simma 200 m i rätt snabb takt, dyka ner efter en docka 2-3 meter och lyfta upp den, bogsera den (eller en kamrat) i 25 m, och även ryggsimma 50 m i snabb takt. Vi fick göra det på tid, utan paus emellan. Inget svårt för någon som är van vid att simma och röra på sig, men kan vara kul att testa. Jag brukar annars förespråka märken som Guldbojen, Elitdelfin osv för att även få sig lite livräddningskunskaper.
Höghöjdstestet kan simuleras genom att gå på smalt stege två-tre våningar upp - men om du sysslar med allmän klättring på någorlunda höjd så bör det inte vara ett problem. De kollar även att folk klarar av att ha luftpaket på sig och andas genom mask, men det är nog enklast att testa under praktiktiden.
Hoppas att detta hjälper andra som drömmer om att bli brandman. Det är en fantastisk känsla att kunna vara den som hjälper till vid olyckor och kriser. Lycka till, och ta gärna kontakt om ni behöver hjälp med träningen.
Lena Wilderäng |