På begäran: utrustningstips, prylar



Jag har tidigare på begäran skrivit om utrustningstips vad gäller kläder. Nu vidare till annat som är bra att ta med sig när du ska på tur ut i vildmarken. Det är en generell lista, och bör anpassas till varje resa, inte minst gällande dina individuella erfarenheter, förmågor, och förväntningar. Ska du på riktigt extrema äventyr gäller helt andra premisser och helt annan gear - lämpligtvis skaffar du kunskap om dessa på andra sätt än via allmänna blogginlägg.

Gällande all utrustning gäller följande tänk: satsa på högkvalitativ utrustning, testa ut den innan, och skippa allt som ger extra vikt som du inte behöver. Det är speciellt viktigt om du ska gå långt, eller klättra högt.

Hur ska du äta och dricka?

Mat över öppen eld, på fältkök, eller käka raw food?

Jag brukar oftast ta med mig eget fältkök. På högre toppar finns det nämligen få möjligheter att laga mat över öppen eld, då det inte finns ved däruppe. Samma gäller arktiska områden (förutom ställen där det finns gott om drivved). Och i världens många aturreservat är det förbjudet med öppen eld. 

Går jag ut och vandrar själv så är det lilla spritköket (mini-Trangia) som följer med - den är lagom för 1 person, får plats i benfickan, och klarar av både te, kaffe, soppa, stekta ägg och till och med pannkakor. Är det en längre expedition så tar jag oftast med torrmat för att minimera packningsvikten, och då väljer jag att ta med mig jet-gasbrännaren istället. Går inte att laga mat på lika utstuderat som på Trangian, men kokar upp vatten på nolltid. En sådan gasbrännare är enda alternativet i kalla klimat när snö och is skall smältas och kokas - ett spritkök är för svag för det och brinner dåligt i låga temperaturer. För riktigt tuffa miljöer rekommenderar jag bensinkök (eller hybridkök (multi-fuel) som går att använda med både bensin och gas).

Mini-trangia till vänster, pannkakor på G. Kåsa med te till höger.
Tänk på att det inte är tillåtet att ta med gas och bensin ombord på flyget, inte ens i incheckat bagage. Det måste köpas på slutdestinationen. Samma gäller rödsprit till Trangian.

Ska du till höga altituder och/eller kalla klimat kan det vara en bra idé att ta med en skärm till köket, samt en reflekterande platta att ställa den på. Underskatta inte kylan.

Ju högre upp du kommer desto kallare blir det, så är det bara. Här, långt över molnen, är det viktigt att inte gå ifrån sitt varma te någon längre period. Vattnet tar evigheter att värma och bränsleåtgången blir hög.
Kåsa: ofta lönar det sig att ha en kåsa i bältet eller fickan, och snabbdricka vatten ur bäckar på vägen, istället för att kånka med sig dagens vattenranson. Detta gäller områden med rent vatten förstås. En ihopfällbar kåsa är mest praktisk. Ofta tar jag med en kåsa att göra kaffe i, och en annan att dricka rent vatten ur, för att den inte ska få smak.

Vattenrening: ta med när behövs. Droppar, piller, filter – testa ut så du vet att det funkar för dig. Jag vet att jag själv får ont i magen av klortabletter, och det kan påverka prestationen avsevärt, speciellt när det förstärks av höjdkänningar (huvudvärk, illamående etc). Har du med en vattenfilter ska du ha testat ut den innan så du vet hur den funkar. Förlita inte dig på att koka vatten när du ska upp på höga toppar – för det första är det kallt, så processen kommer ta för lång tid. För det andra så kokar vattnet vid lägre temperatur uppe på hög höjd, vilket betyder att du måste koka det en mycket längre tid för att döda eventuella mikroorganismer. Allt som allt behövs det alldeles för mycket bränsle.

Hur behålla och ta med sig det rena vattnet? Här en camelback fäst på kajaken under arktisk paddling.
Vattenflaska eller camelback? Vattensystem (camelback) är strålande när du ska röra mycket på dig och därmed förlora mycket vätska men inte ha tid för pauser (vem har iofs någonsin tid för pauser?) Har du den direkt på ryggen bör du vara förberedd på att vattnet kan bli ljummet pga kroppsvärme. På höga höjder och i kalla miljöer funkar dock inte camelback – slangen fryser och det går inte att få i sig vattnet, risken är också att slangen går sönder pga detta. Ett alternativ är att ha camelback under kläderna och låta slangen löpa längs med armen, men vissa anser att det inte riktigt är bekvämt. Ett annat alternativ är en tålig flaska (tex Nalgene) i isolerande fodral. Det kan verka som en överdrift - men efter några timmar på hög höjd fryser vattnet i flaskan, och du har inget att dricka! Jag fyller på med nästan kokande vatten så jag får en behagligare dryckestemperatur under dagen. I mycket låga temperaturer kan det vara lönt att ta med sig en extra termos för vatten. Det är som sagt viktigt att inte låta vattnet kylas ner för mycket, annars är det svårt att få tillräckligt med vätska i sig – det är kallt nog som det är och det blir jobbigt att dricka. Dricker du inte tillräckligt försämras prestationen, och du får svårare höjdsjukesymptom.

Termos: praktiskt att kunna koka vatten i förväg, tex i basecampen, och kunna ta med sig ut – för matlagning, som kaffevatten, eller som dricksvatten när det är kallt. Blanda dock inte dryck direkt i termosen. Dels så tar den smak av det, dels så vill du alltid ha tillgång till rent vatten för tex sårrengöring – det är inte lika trevligt att skölja sår med varm choklad.

Termos i väntan på att fyllas med varmt vatten. Men först: steka frukost! Gas-primus på lägsta nivå klarar av att steka upp lite kött om det vänds hela tiden. En sport i titan längst ner på bilden.
Spork: idag finns det sporks i plast och metall att köpa i de flesta friluftsbutiker. Min är i titan, för hållbarhet och låg vikt. Nackdelen är att metallen skrapar mot tänderna på ett obehagligt sätt. Vad du nu väljer, köp en spork som är tillräckligt lång för torrmatspåsar (över 20 cm). De flesta sporks är tyvärr för korta, och du når inte ner till påsens botten utan kladd.

Kryddmix: oavsett om du hade tänkt att laga mat själv, förlitar dig på annans förmåga, eller kör på frystorkat: ta med dig lite salt och olika kryddor. Det finns lättviktsbehållare för ändamålet, eller så kan du ta med salt&peppar-påsar från någon snabbmatskedja. När du har förlorat mycket vätska är det viktigt att fylla på saltet, och många upplever att den färdiga maten inte är salt nog. Smakupplevelsen kan skilja sig mycket från person till person (om du tycker att maten är äcklig så är du inte tillräckligt hungrig, brukar jag säga!) men det kan betyda en stor skillnad med lite svart peppar eller tabasco på matransonen. Jag brukar ta med mig kanel att ha i gröten, på mackor, eller på grillad frukt.

Jag rekommenderar att fickorna fylls med småsnacks som är lätta att ta fram och äta snabbt.

Ja, och så tillkommer den riktiga maten. Men den förtjänar ett eget inlägg, kommer under hösten!

Hur ska du sova?

Valet av tält och sovutrustning beror helt på avsikten med turen, dess längd, klimatet på destinationen, etc. Satsa på att alltid sova så torrt, varmt, och bekvämt som möjligt – det höjer din prestation dagen efter, och upplevelsen i helhet. Många gör misstaget att vara lite för optimistiska när det kommer till val av tält och sovsäck till svenska sommarutflykter. Nattemperaturen på sommaren i Sverige kan falla ner till nästan 0. Och även om den håller sig runt de normala 10-13 grader, så är det få sommarsäckar som kan hålla värmen - du behöver en flersäsongssäck. De s.k. ”festivaltält” står inte pall mot regn och vind. Kombinationen med dåliga sovlösningar gör att turen måste brytas i förtid.

En grupp alpinister slår upp tält på en glaciär. Mont Blanc.

Ett lättviktstält designad för bersbestigningar, här på oceanstrand bredvid lånesurfingbrädan. Då jag cyklade mellan oceanerna solo, utan följdbil, fick utrustningen väga så lite som möjligt, och valet föll på lättaste tältet jag ägde.

En flerpersoners Tipi uppslagen på en fjällsjö i Norge. En sådan tält kan värmas upp av en kamin om det behövs.
Till att börja med: ta med ett tält, egen eller att dela med någon. Eventuellt även förtält, extra golv, etc – beror på om du ska gå mycket, om du ska ha större basecamp, hur många ni blir, var ni slår läger, etc.

Sovsäck, lagom varm för rådande temperatur. Titta på komforttemperaturen och inte extremtemperaturen. Att ta med sovsäck som är för varm är också fel, då kommer du svettas på natten, förlora mycket vätska, och inte bli utsövd.

Trots att det är minusgrader i tältet är det varmt och mysigt att ligga och vila efter dagens etapp.
Innerlakan till sovsäck – används för att slippa tvätta sovsäcken för ofta, kan dessutom höja sovsäckens komforttemperatur några grader.

Liggunderlag: skall också motsvara klimatet. Campar du på is är det inte tillräckligt med bara 1 vanlig skumgummiliggunderlag. Satsa på ordentliga märken som är lämpade för kalla temperaturer. De riktigt extrema, med dun/fiber inuti, används tillsammans med en bärbar pump, så att det inte kommer in fukt tillsammans med andningsluften, och försämrar värmehållningsegenskaperna.

En utmattad repkamrat fick låna mitt underlag. Mont Blanc
Kudde: jag brukar endast ta med mig resekudde till korta resor så jag kan sova på flyget. När jag sover i tält fyller jag sovsäckspåsen med kläder och använder som kudde.

Hammock: lättviktsalternativ till liggunderlag och tält. Funkar utmärkt i torra väderlek. Jag brukar spänna presenning över om det finns risk för regn. Tänk på att många områden i Sverige saknar täta träd som hammockanvändning förutsätter, så ta med ett nödliggunderlag. Spänn inte upp på för smala träd. Låt bli att spänna upp på stranden om du inte känner till tidvattenspannet! Jag har blivit väckt av en kall våg på min undersida en gång.

Hur ska du hantera äventyrsvardagen?

En bra rygga att bära allt i är A och O. Se till att justera den ordentligt, be någon att hjälpa till - de sista milimetrarna kan ge viktig avlastning du kommer behöva under de långa vandringsdagarna. Om du hellre långcyklar än vandrar bör du satsa på sidoväskor snarare än ryggsäck - du kommer tvingas bära upp den vikten på ditt skrev, och det är milt sagt inte att rekommendera. En midjeväska är dock guld i sådana sammanhang. Och om du väljer att förflytta dig på skidor, så är en pulka kopplad till expeditionssele det bästa varianten. En mindre rygga går bra, men din totala vikt bör anpassas till dina skidor, så ta inte i för mycket än en daypack som du kan ha på dig hela tiden.

Förutom vanlig vandringsryggsäck som rymmer allt du har (och har ett regnöverdrag) bör du ha med dig en daypack, alltså en mindre rygga som kan tas med på dagsturer. Det finns flera väldigt praktiska modulära ryggor på marknaden, tex med stora sidfickor som går att koppla loss och sätta ihop till daypack – rekommenderar den lösningen då det har funkat för mig i åratal.

Laddad inför en bestigning av Mont Blanc. Sidofickorna kopplar jag loss och fäster ihop som en daypack på toppdagen.

Gåstavar: innan jag började med bergsvandring trodde jag att gåstavar var till för pensionärer. Idag vet jag bättre – inga seriösa friluftsmänniskor ger sig ut i fjällen utan teleskopstavar. Märk väl att de ska vara justerbara så de går att få mycket kortare på väg upp och mycket längre på väg ner. Satsa på lättvikt, varje extra gram kommer kosta dig extra muskelvärk i slutet av dagen.

Kommer du att vara ute bland berg och glaciärer kommer du behöva passande utrustning. Det kan vara sele, rep, stegjärn inkl stegjärnspåse, isyxor, speciella skor, karbiner-broms-slingor-prusiksnören-etc. Här varierar det från fall till fall, och jag brukar lista upp det för varje enskild grupp.

Personlig utrustning: pass/kontakter/kreditkort, en nykalibrerad kompass, tillstånd/kartor, kniv, tändare, loggbok+penna, bra pannlampa med extrabatterier (viktigt att det är just en pannlampa! Övriga ficklampor tar du med om du orkar bära), UV-skyddande glasögon med fodral, batteribank, reparationskit (sy/tejpa/etc), mobil, ev batteribank, öronproppar, en påse till alla sopor du ska ta med dig hem. Sedan kommer hygienartiklar: tvål+handsprit, tandhygien, intimhygien, toapapper, våtservetter, solskydd (alltid!), myggmedel, vätskeersättning. 

Det är lätt att bli skitig när ute på äventyr! Se till att kunna hantera hygienen väl.
Och nu när vi är inne på personliga apoteket: jag förväntar mig att alla i gruppen har egna smärtstillande tabletter (Ibuprofen eller likvärdigt), medel mot dålig mage (Imodium, aktivt kol etc), ev nödvändig sjösjukeplåster, sedan vanlig plåster, bandage/kompress, och sportstejp. Det kan gå åt enorma mängder sportstejp. I övrigt är det viktigt att få med sina egna personliga mediciner, och eventuella medel anpassade till land/klimat (malariatabletter etc). Medikit skall bäras med hela tiden, så tänk noga på förpackningarna och utformningen. Fästingborttagare om aktuellt, mygghatt om aktuellt, snabbvärmare eller space blanket om aktuellt. Jag återkommer i framtida inlägg gällande vad som bör och inte bör finnas i förstahjälpen-väskan.

Vinter-camping på en fjällsjö, bland snötäckta berg. All packning inne, mat håller på att lagas. En vacker tur!